torsdag 26 februari 2009

Du som aldrig stannar

Jag har saknat dig
det har hänt saker sen du försvann
världen är inte alltid sann
men det ordnar sig

du kommer och går
precis som människor gör
vissa överlever och vissa dör
vissa får inte träffa dig på många år

trots att du ibland hjälper oss är du en hänsynslös egoist
i själva verket bryr du dig inte alls om hur vi mår
du kommer inte till dem vars uppväxt varit svår
och du lyser inte upp vardagen hos dem vars liv är grått och trist

så varför, varför vill alla känna dig?
Varför vill alla vara din vän?
Jo, för trots att du inte stannar länge, kommer du oftast igen
du uppmuntrar alltid, och säger aldrig nej

du och jag var bästisar en gång
det var länge sen
men jag minns dig än
du tog min hand när jag var rädd, och du bar mig när vägen var lång

för en sekund försvann rädslan och sorgen
jag kände något annat, något som fick mig att glömma
glömma de onda känslorna som stannade endast för att smärta och ömma
istället kände jag en lättnad och trygghet i bröstkorgen

ja, alla vill att du deras tillvaro ska smycka
för du är något bra
du är något som alla vill ha
de kallar dig lycka

men aldrig att jag litar på dig igen
jag minns fortfarande ditt svek
du verkar inte förstå att det här inte är någon lek
du är inte längre min vän

så lämna mig ifred, jag ber
det blir aldrig som det var förut
det är slut
adjö, Lycka, vi ses aldrig mer

Inga kommentarer: