jag finns inte.
ljuset lyser,
mörkret myser
i sin ensamhet
ögon blänker innanför locken
livet fryser och huttrar
döden svettas och gnyr.
rädslan
har tagit semster.
tryggheten tejpade jag ihop och la undan i en låda
för eventuellt framtida bruk.
(jag brukar spara. man vet aldrig när man behöver saker.)
varför gör dom på detta viset
och varför gör inte jag så?
man tror inte att glödlampan är solen för ljusen är olika.
solens är varmare.
fredag 4 februari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar